... obetvinglig längtan.
Idag skruvade jag ihop mitt livs första drivbänk. JAG. Som aldrig blivit anförtrodd något utöver min kokkonst, och som aldrig trott att jag kunde; eller ville. Vi har haft 2 stycken omonterade drivbänkar i över tre år utan att jag har gjort något åt det. Nu är huset fullt av oplanterade blommor och växter som bara väntar på att jag ska skapa ett hem åt dem. Riddarsporrar, sommarmalva, luktärter, flox, funkia, akleja, pion och flera prunkande rosa och röda stenpartiväxter.
Jag har åtta pallkragar som ska fyllas med jord. Markduk att lägga ut under. Fiberduk att täcka ömtåliga frön såsom blomkål, morötter och sallad. Jag ska plantera 1 kg gul lök och skörda hela hösten. Jag väntar mig minst 40 kg, det är vad Bakker utlovade. :)
Det puttrar en gryta på spisen som doftar kummin. Om två veckor kommer 12 kubikmeter åkerjord som ska fylla ut hålet bakom brevlådan och hjälpa till att göra en stor bädd i hörnet av tomten för pion, akleja, kryddor, rabarber och hallonbuskar. Jag ska gödsla med kogödsel och ser fram emot att skörda hallon. Jag ska göra kallrörd rabarbersaft med jordgubbar, som min syster har instruerat mig. Det här ska bli en magisk sommar. Det har jag bestämt mig för. Och när hösten sätter in ska jag vara gravid; och den här gången ska jag och David få behålla vårt barn; ett friskt, välmående barn. Vårt barn. Och vi ska äntligen bli en familj. :)
