Jillian Michaels - min guru

Tre källor till vetenskapliga bevis för följande uttryck: VILL MAN SÅ KAN MAN.
Amerikanska fitnessexperten Jillian Michaels, mest känd från TV-showen "Biggest Loser", där hon skriker, peppar, hotar och kör med överviktiga amerikaner och aussies har kommit ut med flera träningsfilmer och böcker. Hennes hemsida; http://www.jillianmichaels.com, berättar att ursprunget till hennes vilja att träna och hjälpa överviktiga kommer sig av att hon själv var överviktig som tonåring. Svårt att föreställa sig. Det spelar dock ingen roll, för när man väl ser in i hennes skoningslösa blick som säger: "Ger du upp så letar jag upp dig, släpar ut dig (i håret/i regnet) och kör så hårt att du kräks!" - då finns det ingen annan utväg än att slutföra det. Man får dåligt samvete bara man tar 5 sekunders andningspaus för att inte svimma på golvet av ren utmattning och dålig kondition. Men bättre blir det! Efter några gånger, till och med efter sporadiska träningspass någon gång i veckan, blir det verkligen bätte. Hon vet vad hon pratar om. Hennes bok "Master your metabolism" handlar om att vi äter oss själva till övervikt och påföljande sjukdomar och för tidig död. Men hon säger även att vi kan äta oss ur det; det finns mat som hjälper oss att gå ner i vikt, inte bara beroende på mängden utan på kombinationen. Innehållet: vitaminerna, mineralerna, fettet, sammansättningen av näringsinnehållet påverkar oss positivt. Det kan vara bra för hjärtat, blodet, hjärnan, cirkulationen, anticancer mm mm - men hon menar att en hel del mat (gärna lokalproducerat och ekologiskt) kan göra vår kropp frisk - och SMAL. Kokboken, som kom ut bara för en månad sedan, är full av härliga recept - dock utan bilder - som inspirerar och får en att tänka lite längre än bara till filen och mackan. Hon räknar upp MÄNGDER av nyttiga livsmedel som ska finnas i kylskåpet. Så förlåt, Dr. Dahlqvist, jag överger LCHF helt och hållet och övergår till ordentlig motion 3-5 gånger i veckan, hälsosam mat, frukt och grönt och massor av nyttiga oljor och syrligheter. Jag litar på att det här är gjort med visdom, jag vet att LCHF fungerar viktmässigt, men jag är däremot inte ALLS säker på att det är nyttigt för kroppen i längden.
Dagens frukost blev faktiskt fil och mackor; men fullkornsbrödet täcktes med ruccola, getost, valnötter och ekologisk honung medan filen fylldes med jämtländska blåbär. So there. Och strax ska jag grädda Rosendahls frukt- och nötbröd; 2 tunga, härliga surdegslimpor. Nu är det surdeg som gäller helt och hållet; jag gjorde min egen rågsurdeg för några dagar sedan och igår var den bubblig och härlig, precis som den ska vara. Nu blir det alltså ett saftigt, fruktigt och nötigt bröd till middagssoppan. Det är härligt, för jag älskar bröd!

Shredding och sommarkänslor

Vilken härlig vårtid det är! Vitsippor överallt, grönskande björkar, grönt gräs, doften av grillat hänger i luften..! Jag älskar den här årstiden, där löftet om sommar fortfarande vilar rikt och vinterns isiga minnen ligger precis bakom hörnet. Antibiotikakuren är över och jag och min man mår bättre. Kroppen påverkades hårt av alla mediciner, vi var extremt trötta i över en vecka. Däremellan fick jag mens (igen), förmodligen på naturlig väg, men ändå! Inga besvärande hormonsvängningar den här gången, dock, vilket alltid känns bra. Armarna är som spaghetti just nu, jag har precis avslutat en 20-minuters stenhård träning med Jillian Michaels, den är intensiv, rolig och den TAR!! Redan efter en vecka märker jag att min kondis är oerhört mycket bättre och musklerna känns betydligt fastare. Magen är plattare och benen spänstigare. Men jag har dragit på mig en hälsensinflammation av allt hoppande och skuttande, jag är nog för tung för att göra det här, men det struntar jag i. Eller så har jag fel slags skor, men det struntar jag också i. Så länge jag rör på mig så kan jag acceptera smärtande hälsenor, det är jag van vid.

Den kommande veckan ska jag plantera rabarbern och hallonbuskarna, de växer så det knakar i mitt kök, och sedan följer pionen (som snart är 1 meter hög i köket) och funkian. Jag ska fylla alla pallkragar med jord och kogödsel och plantera ovanstående samt jordgubbar och smultron och sedan ska jag direktså dill, sallad, blomkål och morötter och sätta gul lök och potatis. Jag har en bra känsla om den här sommaren och hösten, det känns som om den kommer att bära mycket frukt, och inte bara i en bemärkelse. :) Mina och min mans föräldrar ska förhoppningsvis också få ta del av skörden; det finns nästan ingenting så underbart som att kunna dela ut frukt och grönsaker. Jag har just gjort en saftig kaka med vinbär och hallon som står och svalnar på bänken i köket; den doftar ljuvligt. Jag funderar på att låta min man ta med sig den till grensrådet i kyrkan imorgon, eller så ger vi bort den. Jag älskar att baka, men jag tänker inte äta den. Bättre att någon annan gör det.

Här är receptet:

Svärmor Eivors kaffekaka

2 ägg
2 dl strösocker
2 dl vetemjöl
100 gram smält smör
3-5 dl bär

Sätt på ugnen 175 grader (lite svalare vid varmluftsugn). Smöra och bröa en springform (ca 22 cm diameter). Vispa ägg och socker pösigt. Vänd försiktigt ner vetemjöl och smör och häll i formen. Sprid ut bären över smeten. Grädda i ca 175 grader ungefär 30 minuter, känn efter med en sticka i mitten, den ska inte vara kladdig. Låt svalna lite. Dekorera med bär och florsocker. Servera med lättvispad grädde eller vaniljglass, eller vadhelst du föredrar. Saftig, låg kaka med smak av sommar.