Regnet och måndagstankar

... 13 grader och ösregn. Fönstren är randiga av regnet och det droppar från taket. Jag älskar det ljudet. Det har varit en känslomässig helg. På många sätt bra, härlig, bra och stark. På andra sätt ansträngande, slitsam, tröttande och jobbig. Sjukdomar, ämbeten, utarbetade föräldrar, överaktiva känsliga barn, ensamhet, själviskhet... Det har varit jobbigt i barntillsynen med barn som inte är vana att vara där, föräldrar som inte förstår hur svårt det är för små barn att vara med totala främlingar som de inte känner någon trygghet hos. Jag önskar ibland att jag vore starkare, hade mer skinn på näsan. Att jag klarade av att säga det jag vill utan att känna mig på gränsen till tårarna. Helt enkelt på gränsen. Självklart har mycket att göra med att jag ska ha tal på söndag, då brukar veckan innan bli rätt förstörd av all min rädsla. Jag får huvudvärk, känner mig stressad, grinfärdig, trött, uppgiven. Jag blir så rädd! Tänk om jag bara kunde släppa det? Det är inte så att jag tänker på det hela tiden, men undermedvetet ökar stressen tills jag känner mig uppdämd av destruktiva känslor och det blir omöjligt för mig att få distans. Förrän det är över. Då blir jag också alldeles tom av ansträngningen. Ska det behöva vara så här svårt? Och blotta tanken på att jag ska behöva kombinera den pärsen med en lika jobbig barntillsyn nästa söndag gör att jag är frestad att strunta i allt. Sjukanmäla mig. Strunta i att komma. Hoppa av mitt medlemskap. Ska jag då behöva vara så begränsad av min rädsla för att tala inför andra människor? Och människor som jag känner, uppskattar, älskar, tycker om? Visst är det underligt? Lägger in en bild på första presidentskapet i kyrkan; President Thomas S Monson, Henry B Eyring och Dieter F Uchtdorf.

Ham and cheese bread och SOOOOOOOOL!

Åh, vad solen skiner! :) Det är ljuvligt, helt fantastiskt! I bakgrunden hörs Andrea Bocelli, denne gigant bland giganter samt hans like inom popen; Celine Dion sjunga The Prayer, med världens vackraste budskap.
I köket jäser mitt skink- och ostbröd, jag ska baka ut det som jag gör med kanelbullar; kavla ut degen, pensla med smör (samt vitlök och olivolja, som jag dock inte gör med bullar...) och strö över fyllningen - riven ost (en blandning av mozzarella och lagrad Gäseneost) och kokt skinka. Sedan rullar jag ihop, delar i 2 delar och gör 2 limpor av det. Väldigt enkelt! Det blir picknickmiddag i eftermiddag, vi har beställt biljetter till Harry Potter och Halvblodsprinsen kl. 17.30 och fick VÄLDIGT speciella platser, 3:e raden framifrån... Hmm, men vad gör man, det var fullt överallt! Är man ett Harry Potter freak så är man.
Lägger in en bild från Brännbollen vi hade med grenen igår kväll på Ängen, Södra berget. Vi var massor med folk och hade jätteroligt! Primär var ansvarig, och de gjorde ett toppenjobb! Såklart. :) Det är Petra och Marie på bilden.

Lemon Bars á la Bakerella!

Jag gjorde just Lemon bars - en lätt, saftig och citronig kaka som jag hoppas blir bra.. Receptet finner du ovan.
Det är en varm, tropisk och molnig dag och åskan mullrar runtom ön, det är snart dags att stänga ner datorn och det trådlösa nätverket, så att det inte händer något riktigt hemskt..! Huga! Ikväll blir det grillning och brännboll (eller åtminstone åskådande) på Södra Berget och imorgon fortsätter vi med huset - måla! :) Nu är resan till Alcudia ombokad, min pappa följer också med (!) så vi håller alla tummarna och hoppas på tur! :) Det är ju så roligt att han också vill göra detta!

Mitt kakberoende...

... ja, det är bara att erkänna; jag ÄR KAKBEROENDE! Jag ÄLSKAR att baka kakor i alla dess former, helst långpanna eftersom det blir MYCKET och jag får experimentera i större skala. Red Velvet, Best Moist Chocolate Cake, Banankaka och nu senast: Kokostoscakaka. En ljuvligt, kladdigt, smörig chokladbotten med en krispig och seg kolasmet med kokos ovanpå. Ja, jag älskar det. Jag medger det. Men jag äter åtminstone inte upp den, jag skickar med David på jobbet (stackarna, de måste ha gått upp ett par kilon sedan jag kom med i bilden), hivar ut i alla riktningar (grannarna brukar få ibland också) så att jag inte ska sitta hemma med en hel panna frestande kakor. Så nu fick nu se några ofokuserade bilder på den senaste kärleken. Jo, förresten, den bakas med fördel i långpanna med de sedvanliga höga kanterna, INTE en vanlig panna, då rinner smeten över kanterna. Men har man långpannan på vift så blir det då här.

Recept på toskakaka i långpanna:
200 grader, ca 15+10 minuter beroende på ugn (min varmluftsugn tar ca 10+7 min)

4 ägg
5 dl socker (ja, det är mycket)
Vispa ovanstående fluffigt och härligt, tillsätt
ca 200 gram smält, lätt avsvalnat smör
Blanda: 7 msk kakao, 2 tsk vaniljsocker, 2 tsk salt, 3 dl mjöl

Rör ihop allt och bred ut i smörad långpanna. Grädda ca 10 minuter (kakan ska fortfarande vara helt kladdig inuti när du tar ut den)

Under tiden - i en kastrull:

2 dl socker
1 dl ljus sirap
1,5 dl grädde
6 msk smör
Sist - tillsätt ca 200 g riven kokos

Låt sjuda 5 minuter, häll i kokosen sist, annars blir den inte lika krispig utan hellre mjuk. Häll smeten över kakan - jämnt - och sätt in den igen tills kolasmeten börjar få en gyllene färg.

Ta ut, låt svalna nästan helt. Skär i munsbitar - GOD!!

... och så gjorde jag några duschkrämer..!

Pollenca - ett gulglittrande schampo med en stark doft av citron, apelsin och varma, salta mallorkinska stränder.
Alcudia - en lilagrön, glittrande duschkräm som doftar citron, karamell, rosa paraplydrinkar och varm Alcudiasol.
Formentor - en klarblå och glittrande duschkräm med stark doft av viol, pepparmynta, karibiska stränder, kokos och mango; både svalka och hetta, precis som Formentor.

Bara ett litet inpass...

... vi längtar ju verkligen efter Alcudia, särskilt mamma som vi hoppas mår BRA (eller åtminstone inte har så ont hela tiden) den veckan och kan ta sig fram någorlunda obehindrat. Det är inte roligt att vara utomlands om man inte egentligen orkar gå till restaurangerna eller stranden. Och rullstolar har en tendens att vara trögkörda på sand... Så vi hoppas!!

En ny vecka i juli!

En ny vecka. Måndag och solen vill komma fram, nu kanske det är dags för vackert väder igen? Vi har ätit upp potatispiroger och smörgåsar, varit på Dalhalla och lyssnat på Sissel, Odd Nordstoga och Peter Jöback; den stora behållningen var Nordstoga - vilken fantastisk artist! Sissel sjöng för mycket pop, jag är bortskämd från konserten i Järvsö för några år sedan, den var ju något utöver det vanliga! Jöback var jättebra, särskilt melodin om Stockholm som han framförde med stor känsla. Ja... väl tillbaka på vårt traditionella B&B Chorsgården (som för övrigt var mysigt och hade jättebra frukost) sov vi ett par timmar innan vi skulle upp till Gökotta på Digerberget i Tällberg. Efter en dryg halvtimmes snurrande runt, runt fann vi äntligen vägen dit (de hade bara skyltat åt ett håll och vi kom inte från det hållet...). Någon minuts promenad i skogen (lätt blött efter en veckas intensivt regnande) nådde vi upp till en fantastisk utsikt över Siljan och bergen. Kulning, vallhorn och andra horn ekade i skogen och över nejden, vi fick höra om fäbodlivet, instrumenten, traditionen. Musik och sång som var något exceptionellt och gjorde vistelsen i Rättvik rättvisa. Jag älskade det, David också. Inga bilder, dock. På hemvägen hittade vi "vårt" hus i Alfta, det hade den färgsättning vi vill ha hemma, och som vi nu ska investera i, åtminstone på baksidan tills vidare.
Så... vi fastnade för Nordstoga och bestämde oss för att boka biljetter till Sissels julkonsert i december, så nu har vi gjort det och ska hämta ut dem imorgon. Och den här veckan blir det Harry Potter-premiär, det har jag sett fram emot. I helgen har jag gjort en till Red Velvet Cake till dopet som var igår; och imorgon gör jag en kaka till för Kvorumets aktivitet. Sedan blir det brännboll på torsdag och förmodligen grillning med svärföräldrarna också. :) Mycket att se fram emot! Tråkigt att David har börjat jobba igen, men jag ska göra mitt bästa för att underlätta för honom, så att inte övergången blir för påfrestande.
Jo; vi har bokat resa till Alcudia också, vi åker lördagen den 12 september och blir borta en vecka. Vi bor på Alcudia Pins, ett hotell MITT på stranden..! Jag ser verkligen fram emot det klara, vackra, sidenlena vattnet! Ovan är några sommarbilder som påvisar den ordentliga värmen vi har haft (och förhoppningsvis får igen?)!